Debatt: Skogsbruk & miljö

Svensk skogsindustri är en av landets viktigaste näringar och Sverige är en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror. Det resulterar i avsevärda intäkter för Sverige och hundratusentals jobbmöjligheter över hela landet.

Biologisk mångfald är viktigt för den svenska skogen, men metoden och de medel som används för att säkra denna mångfald är tvivelaktiga. Sverige har i dag ett ansvarsfullt skogsbruk, mycket till följd av det privata ägandet och skogsindustrins utveckling och insatser.

Brukandet av den svenska skogen är ett internationellt föredöme. Men dagens system måste uppdateras och reformeras och det finns flera skäl till varför det är nödvändigt. De svenska certifieringskraven missgynnar i dag samtliga aktörer i den svenska skogen, särskilt på bekostnad av mindre och medelstora skogsägare.

Dessutom skiljer sig certifieringsstandarderna åt i olika ­länder. Skogsländer som bland annat Ryssland och Finland tillämpar andra regler och i dag är skogen i dessa länder PEFC- och FSC-certifierad. I längden har detta en väldigt negativ påverkan på svenska skogsägares villkor för att driva ett lönsamt skogsbruk.

Skogsfastigheter där skötsel­åtgärderna sker inom ramen för den svenska Skogsvårdslagen bör därför per automatik definieras att vara av den standard som möter kvalitetskrav enligt PEFC och FSC. Vårt svenska skogsbruk är det mest hållbara i världen och det måste accepteras och stödjas på högsta politiska nivå. Sveriges regering måste ge garantier och erbjuda verktyg för att säkerställa att detta kan genomföras.

I Sverige finns det cirka 28 miljoner hektar skogsmark, varav cirka 7 miljoner hektar är undantagna från skogsbruk. Därutöver lämnas 8 procent av arealen i samband med avverkningar. Svenska myndigheter har de senaste åren fortsatt att begränsa brukanderätten för skogsägare på godtyckliga grunder genom nyckelbiotopsinventeringar, bildandet av reservat och beslut enligt Artskyddsförordningen.

Utvecklingen innebär en negativ påverkan på miljön och är samtidigt ogynnsam för skogsägare. De avsatta områden som har lösts in av staten blir ofta ett stort problem för grannfastigheten genom insektsangrepp och andra skador som uppkommer om inte skogen tas om hand korrekt och rationellt. Vi ser hur Artskyddsförordningen missbrukas och att arter rödlistas utan att relevanta faktorer bedöms. Därmed inskränks brukanderätten.

Rådande direktiv och förordningar måste ses över och anpassas till verkligheten. Ur ett miljöperspektiv bör största möjliga areal av den svenska skogsmarken helt enkelt brukas. Detta skapar gynnsamma förutsättningar för levande skogar på sikt och därmed ett hållbart skogsbruk. Samtidigt skapas arbetstillfällen och skatte­intäkter för att den svenska ­välfärden ska få bästa möjliga villkor att finnas kvar och utvecklas.

Tage Andersson

Grundare och styrelseordförande, ATA Timber

ATL: ”Ur ett miljöperspektiv bör mesta möjliga skog brukas”

SMP: ”Negativ utveckling för skogsägare och miljö”